Två års nykterhet.

Igår inföll dagen av två års nykterhet. Dagen till ära firades med två vänner som blivit trio med mig. Det blev ljuvlig hamburgare på restaurang och sällskapet av dessa två. Efteråt överraskades jag med en present. Ingen dålig gåva! Jösses vilket paket! En hel present påse lika stor som en vanlig pappers påse fylld med godis. Bland allt godis fann sig en glasburk med lock som minne. Glas burken ska komma till användning men oklart vad än. Godis är inte lönt att lägga i burk, det brukar ta slut så fort ändå. Det var godis av mina favorit slag som den röda påsen Polly och Marianne. Mums, vad jag ska äta gott. 

I veckan som gått kom vi upp i 5000 besökare till bloggen. På två år har 5000 besökare hittat hit. Många är ni som återkommer men det visar en annan statistik pelare. 

Statistik är bra. Speciellt i dessa tider då vi haft regerings val. Men vilken nagelbitare! 

Mitt hem är inte lika hemtrevligt som det brukar vara. Lådorna står staplade och diska får jag göra ofta då jag packat ner allt som kan packas. 

Om en vecka arbetar jag sista dagen på arbetsplatsen jag varit på i fyra år. Arbetsplatsen jag spenderat mest tid på genom min resa för att nå dit jag är idag. Dessa fyra åren har varit de mest händelserika åren mitt liv hittills har erbjudit. Dessa år kommer jag ha med mig i bagaget som de mest erfarenhets rika år av livet. Med min personliga utveckling för att ta mig dit jag är idag med ett nykter liv, så ha min arbetsplats gett mig möjligheten att utvecklas framåt mot en mer säker roll för mitt arbete. Med mitt engagemang och möjlighet att få bli mer säker som undersköterska. 

Resan hittills mot ett nyktert liv har inneburit en djup och lärorik resa mot mitt inre. Genom behandling, psykodynamisk terapi och bra vård från vårdcentral har jag kommit närmre mig själv och ser mina behov och andras på ett nytt sätt. Att få lära känna mig själv genom acceptans och bearbetning. Jag trivs i mig själv och vet vad jag vill åstadkomma med mitt engagemang för andra och mig själv. Konsten med att trivas i sin tillvaro bygger på hur mig mår inombords. Ju bättre vi mår inombords desto större möjlighet har vi att påverka vår tillvaro. Det blir enklare att bidra till trivsel om vi trivs med oss själva. Jag har blivit bättre på att bygga tillit med mitt mitt engagemang för andra. Ju mer engagemang jag ger desto större tillit har jag byggt upp till min omgivning. 

Jag läste till fritidsledare för mer än tio år sedan. Mycket av det jag lärde mig där och då har jag kunnat sätta till verket både i skrift och agerande, både i arbetet med mig själv och andra. Fritidsledarutbilningen blev ett startskott för min resa framåt genom livet på ett mer vaket och nyfiket sätt. Först nu förstår jag hur viktig utbildning jag har. Många tror att jag ska arbeta på fritidsgård för att jag är fritidsledare. Jag har haft stor nytta av denna utbildning genom åren inom personlig assistans, skola, förskola, fritids, äldreomsorg på både avdelning och hemtjänst. Framförallt har den varit till stor nytta med mitt agna arbete med mitt inre. Nu kan jag summera de senaste tio åren på ett konkret sätt vilket bidrar till min resa framåt. De senaste tio åren har varit missbruk, behandling och framförallt habilitering. Jag har lärt känna nya sidor av mig själv som jag lärt mig leva med på både gott och ont. Både behandling och terapi har fått mig att acceptera den jag är men även förändra det jag inte haft så stor användning för.

Med den arbetsplats jag haft de senaste fyra åren har jag arbetat fram ett bättre bemötande mot min omgivning där jag har i fokus att vi lever av och med varandra. Varje möte med var och enskild individ har gett mig mer kunskap och nyfikenhet för att skapa ett större engagemang. Med mitt engagemang har jag blivit mer och mer omtyckt. Med detta engagemang har jag byggt många broar av tillit. Både med medborgare och kollegor. Detta har varit mycket lättare med nyktra ögon.

Det blir lättare att bidra till trivsel om vi trivs själva. Ju mer hälsosamt engagemang vi hän ger vår omgivning desto större tillit kan vi bygga i våra relationer. Härmed vill jag få presenterat Disk metaforen mer konkret! 

Om vi engagerar oss i att plocka undan kaffekoppen efter oss bidrar vi med trivsel. Låter vi kaffekoppen stå kvar bör vi ställa oss frågan hur vi upplever oss själva i sammanhanget. 

Det låter enkelt att plocka undan kaffekoppen men för många är det svårt. Börja med kaffekoppen och se vart er resa vidare genom livet tar er.