En epok till en annan.

Det närmar sig med storm steg. Om en månad flyttar jag. Samtidigt som jag ser fram emot det känns det ändå lite vemodigt. 

Utanför fönstret smattrar regnet, jag ligger med mitt kaffe och försöker få ihop en bra text. Det doftar gott av regnet som fortfarande ges tillfälle att dofta som sommarregn. 

Det ska bli underbart att få tillbaka årstiderna med riktig vinter med snö som knarrar under fötterna när en går. Skåne bjuder inte till mycket snö under vinter halvåret. 

När jag började med bloggen var det med tanke av att påbörja något som jag inte visste vad det skulle resultera i. Jag har börjat så lite frön till uppföljning av bloggen. Det känns härligt med planering och idéer. Vi får se vart det landar. 

Kroppen värker och det känns som att livet har för mycket att erbjuda nu. Jag försöker ta ett steg tillbaka för att inte låta livet komma ikapp för fort. Det är svårt. Jag vill så mycket och som person är jag engagerad. Att engagera sig lagom nu när jag närmar mig slutet av en epok är klurigt. Jag vill lämna det jag har omkring mig med goda förutsättningar för andra att ta över. Förutsättningar som berör kollegor, medborgare, familj och andra inblandade. Det kommer bli bra. Det brukar det bli. 

Idag ska jag vara hund vakt. Det brukar ge mig mer energi. Det får bli en runda på åsen till min oas. Odensjön ligger vackert. En plats jag verkligen kan rekommendera för energi påfyllning.