Coach behov.

Semestern är över och jag är tillbaka in i matchen. Jag är åter pigg som en mört men stämningen ligger på semester mode hos många av mina kollegor. Inte så konstigt. Några har sin semester kvar att se fram emot. 

Jag förstod det som att många blev oroliga när jag inte skrev så mycket under min semester. Det förstår jag. Jag är innerligt tacksam för allas omtanke. Det händer en del men jag behöver först få klarhet i mina dialog skills. 

Man terapeut har semester så en coach sökes. Tjänsten ligger öppen för att söka. Jag fick ventilerat lite igår men skulle behöva mer öppna frågor så jag ges möjlighet för utveckling i mina svar. På så sätt brukar jag ges utrymme för egen reflektion och slutligen slutsats. I dialog är det viktigt inte bara för mig utan för de flesta att få utrymme för sådana här dialoger och diskussioner, för att själva nå mål i sinnet för framtida utveckling. Jag vill inte ha svaret av någon annan, jag vill själv finna lösning men det blir inte så lätt med envägs dialogen med sig själv. 

Vissa frågeställningar känns bäst att ta med utomstående för att undvika värderingar ut efter egen person om dilematagaren. Detta jag beskriver är en samtalsmetod jag lärde mig när jag läste till fritidsledare. Det mest optimala i en sådan situation är att ha flera personer i en grupp där olika infallsvinklar får plats. Öppna och förståendedjupande frågor för att dilematagaren så småning om själv kommer på lösning eller fortsatt tillvägagångssätt för fortsatt utveckling i fråga eller situation. 

Jag har stor användning av denna metod när jag arbetar med dementa. Lyssna, fråga, bekräfta för att slutligen summera. 

Samtalsmetoder finns det många och heter olika men de är ofta väldigt lika varandra. 

Bara att höra av sig om intresse finns. 

VM tog sitt slut för Sverige igår. Frankrike är inga lätta pojkar att möta på gräsmattan. Jag beklagar sorgen för alla med dagar av sorg. 

Själv såg jag ingen fotboll men har lyssnat på radion. Innan jag checkade ut i går kväll stod det 1-0 till Frankrike. 

Jag skulle kunna skriva att det är bara fotboll men det vore dumdristigt. För många handlar det om liv eller död. 

Vårt teamwork med andra går hand i hand med hur vi agerar som lag. Vi behöver alla våra placeringar på plan ut efter vår spets kompetens. Någon är bra på försvarssidan och någon kanske passar bättre som mittfältare. Ute efter dessa placeringar byggs det på ett samarbete där helheten blir viktig. Samtidigt som vi spelar med vår titel på plan är det viktigt hur vi agerar gemensamt. Det gemensamma målet är ändå att vinna. Vinner vi inte är det framgångsrikt att använda tillvägagångssätt för att göra bättre inför nästa match. 

Ungefär som i personal rummet. Mittfältarna sitter och dricker kaffe men glömmer kvar sin mugg och förväntar sig att försvarssidan ska ta disken med sig ut. Detta är inget teamwork. Försvaret och mittfältarna måste agera tillsammans för att nå mål. Framme vid mål ska vi bemästra målvakten som inte vill släppa in bollen det vill säga det som står kvar på diskbänken då målvakten själv tenderar vara diskmaskin som de flesta är rädda att konkurrera med. 

Inte bara i personalrummet utan i de flesta miljöer vi möter där vi är en sammansättning människor mot ett gemensamt mål. Brister spelregler så brister teamwork. Konsensus- konsten med att arbeta framåt som grupp med ett gemensamt mål. 

Men vad är målet? Minns ni det eller behöver vi en ny plan? Med detta tankesätt har jag trots allt varit nykter i snart 2 år och fortsätter bestrida spel demonen.  

Diskmetaforen fortlöper. Ni som läst innan vet att jag menar inte bara disk utan allt omkring för trivsel. Trivsel är ett stort ord. Det handlar om så mycket mer. Bemötande framförallt, en skopa ödmjukhet och massa glädje. Låt er smittas av min glädje så ska ni se att ni kommer inte gå sysslolösa. Inspiration byggs till stor del av glädje. 

Nu kör vi! Team linneasberoendekoll.