Namnlöst inlägg.

Kreativiteten brukar sprudla. Jag vet oftast vad rubriken ska heta sedan flyter fingrarna över tangentbordet med rubriken som slutsats någonstans i texten. Idag är det blankt. Jag kan inte komma på någon bra rubrik. 

Veckan som gått har varit kvälls veckan på mitt arbetsschema. Från 13.00 till 22.00 tisdag till fredag. Lördag blev det 15.15 till 22.00 då jag arbetade extra. Det kändes som ett full pass ändå då jag hade arbetsuppgifter som jag inte brukar ha. Det gick ganska bra ändå. 

Fredag den trettonde gav sig till känna med råge.  Rasten blev en skugga blott och arbetet blev intensivt. Sådana dagar uppskattas med. Då vet jag att jag behövs. 

Jag har lyckats räkna ett och annat får med veckan som gått. Jag är nog uppe på tio tusentals nivån. I vanliga fall har jag lätt för att sova veckan jag arbetar kväll men inte veckan som varit. Min teori är medicin höjning som kan ge sig till känna några veckor efter upptrappning. 

Jag slumrade av och till  i natt men när jag tittade på klockan sista gången var den halv fem. Det var inte lätt att vakna vid halv tio då jag hade planer för dagen. 

Idag var jag hos far min. Min dotter har varit nere i Skåne i helgen och vi hade bestämt oss för att träffas där. Det blev det smartaste alternativet dessutom då pappa fixade middag till oss. Min dotter presentade oss för sin kille. En trevlig ung man. 

Min dotter passade på att klippa till rufset åt mig så jag ser något mer presentabel ut. I juni blir det total makeover då hon ska klippa och färga mitt hår som en slutdel till hennes frisör utbildning. Efter den renoveringen i rufset på mig ska hon troligtvis vara färdig frisör med gesäll brev i famnen. 

Min dotter har även finkammat mitt förråd. Tösen planerar flytta hemifrån och jag har en hel del porslin med mera som bara står i lådor då jag inte har plats i min lilla vrå. 

Alla hjärtans dag flög förbi med spår som en krater i hjärtat på mig. Skämt åsido, så illa är det inte. Ensamheten är ganska rogivande. 

Jag testade en dejting app men tog bort den efter några timmar. Det blev bara jobbigt. Karlar som skriver och inte får svar som ändå inte förstår att jag inte är intresserad. Personligheter där allt landar i dem då de är osäkra med dålig självbild. 

Jag tror jag har mina kandidater som jag inte kan släppa. Det får vara någon mycket speciell om dessa ska plockas ner från sina piedestaler i mitt sinne. Jag kan ta världsmästare titel  för val av olämpliga kandidater till posten. 

Jag får ändå beundra tapperheten hos alla dessa äldre män som skickar förfrågan om behovet av en sugardadday. Givetvis är det inte män som frågar efter någon yngre version av kvinna. Det stadiet har jag passerat. Efterfrågan är egentligen uppgifter om min identitet så de kan lura mig på pengar och skuldsätta mig. Det tåget har gått för det har jag själv anordnat. Alla konton av kända profiler de vill få lura till sig ragg med. Den går inte hem här. Jag är för smart!

Spelfri är jag fortfarande. Möjligen dessa demoner som också gett sig till känna till sömnlösa nätter. Lockelsen att beträda en spelsida har också lagt sig. 

Jag kom till insikt med det faktum att allt jag slitit för av extra arbete och storhelgs tillägg gick till spel förra månaden. Ska jag slita ihjäl mig för att spela sedan inte orka med mig själv och andra? Nä vet ni vad. Jag är taggad till tusen för mitt arbete som vardags sysselsättning och hålla mig spelfri så jag kan göra mig skuldfri och hålla mig frisk i sinnet. Dock ska tilläggas att veckan av sjukskrivning blev av stress och återfall av spel kom med på kuppen. 

Nu lägger jag fokus på balans och lagom så jag inte tillåter mig själv att bli så påverkad av stress.