Delmål.

Många har nyårslöften som tenderar haverera efter en vecka. Många lyckas även hålla dem. Med min erfarenhet av livet inser jag skillnad på mål och delmål. Jag försöker att sätta rimliga mål men på vägen till dessa mål vill jag ha delmål så projektet blir överkomligt. Mitt mål är att avbetala min skuld på Kronofogden men för att nå detta mål finns där många delmål på vägen. Med summan för min löneutmätning märks det stor skillnad månad för månad. Som ett av delmålen till detta är min hälsa. Jag behöver hålla mig frisk för att kunna arbeta. Nästa delmål blir att utmana mig själv för att komma till mitt arbete som planerat. Jag har av erfarenhet stannat hemma från mitt arbete på grund av kvinnliga bestyr. Denna månad har jag haft mina bestyr men istället gått till mitt arbete. Dock har en och annan blivit lidande av min humörsvängningar men min närvaro på mitt arbete är viktigt för mig och så många andra. 

Jag är snart i mål och en hel månad av arbete kan gå till historien av flitigt arbete. Ett par semester dagar togs men som rundades av med övertid istället. Jag drog i handbromsen när jag kände det blev för mycket och lade focus på min ordinarie arbetstid. 

Jag har dessutom besegrat tandvärk. Dock protesterar levern lite då det behövts en del värktabletter. Levern har varit i sämre skick så det är förmodligen inget livshotande.

Denna månad väntas högre inkomst som resultat av mitt arbete. Pengar är klurigt för mig. Jag tendrar klara mig utmärkt utan pengar på kontot och lever bäst med tanken att där är tomt. Dock med vetskap att jag använt dem väl. Denna månad blir det över till mat så stålarna kommer skickas till min far som erbjudit sig att förvalta dem åt mig. 

Mina humörsvängningar har fått mig att fundera över livssituationen för min vardag. Det har varit dagar då jag funderat över min min närvaro och prestation. Jag är bra på mycket men känner att jag tappat tålamodet lite för många gånger. Jag landar ofta i tio djupa andetag och ett gott skratt men tiden som varit har upplevts frustrerande i ett antal situationer. Det har varit mycket men mycket handlar om tankesätt. Jag har ifrågasatt mig om jag verkligen är på rätt plats. Kanske jag behöver se mig om för mer perspektiv och testa något annat? Eller är det ok att känna sig otillräcklig ibland? Dagar på mitt arbete månaden som gått har jag längtat efter arbete på avdelning istället för i en bil runt halva kommunen. Jag kan sakna kontinuiteten på en vårdavdelning. Känslan av att ha kollegor och medborgare i samma byggnad istället för ett samtal bort. 

Egentligen handlar det inte om vad jag vill som undersköterska för det har jag koll på men vad jag kunde göra istället för att arbeta som undersköterska. Min terapeut säger ofta till mig att jag borde utbilda mig vidare då jag har så mycket mer att erbjuda. Min terapeut påtalar ofta hur begåvad jag upplevs vara. Jag är tacksam för feedbacken. Det känns roligt att höra. 

Jag kan inte studera och arbeta samtidigt. Jag måste ha focus på det ena eller det andra och båda och samtidigt vet jag av erfarenhet att jag inte löser. Min tid för studier kommer. 

Men anledning till att jag ifrågasätter mig själ för att vara på rätt plats eller ej är nog för det faktum att jag ifrågasätter kollegors arbetsinsats. Oftast bryr jag mig inte mer än när det påverkar helhet av schema och vårdkvalitet. Jag landar ofta i min egna trygghet att jag gör ett bra arbete och coachar gärna andra. Men det känns inte som att jag är på rätt plats längre. Jag vill vara kollega och arbetstagare ingen gnällspik.