Andligt väsen.

I söndags blev det en mindre produktiv dag. Lite blev gjort då jag fick arbetat in lite övertid. Det uppskattas lika mycket för verksamheten som för min budget. Eftermiddagen skulle spenderas med familjen då min dotter var på besök. Jag var på väg hem från arbetet och fick migrän känning dessutom var jag hutlöst trött då jag lyckats ligga sömnlös natten innan. Jag kom hem och la mig, vaknade och blev brutalt påmind av mitt fertilitets organ. Då föll allt på plats. Till kvällen lyckas jag somna så fort jag lagt huvudet på kudden. Jag brukar hinna med en film eller dokumentär varje kväll. En rätt bra rutin tycker jag. Idag har jag arbetat. Så mycket att rasten blev ett minne blott. Det positiva med att inte hinna med en ordentlig rast blir att jag äter inte mer än nödvändigt. Det har visat resultat på vågen med fyra kilo minus. När jag märker resultat på vågen känns det inte lika lockande att äta något onyttigt. 

Idag har jag besökt pensionärer boendes vid kusten. Fantastiskt vackra vyer att beskåda ut över Öresund och Danmark. Trädgårdarna med flaggstång flaggade på halv stång. Även detta en vacker syn att en hel by går samman och sörjer en slagen hjälte. En hjälte mitt i livet med ett brutalt slut som tyvärr många får genomlida till sitt sista andetag. Min mamma var en av dem men det var några år sedan nu. Jag som tror på det övernaturliga upplever hennes närvaro ibland speciellt hos pappa. Då kan det komma en svag doft av cigarettrök. Den dagen jag dör och spökar för min omgivning, lär de undra vem det är som dammsuger hela tiden. Av någon märklig anledning  är jag förtjust i just denna syssla. Jag vill ha ordning och reda. Det kanske säger mer om mitt inre kaos än om dammråttorna som inte hinner föröka sig. 

Sista tiden har jag varit rastlös och uttråkad som jag nämnt. Denna årstid efter semestern är det tydligen vanligt. Det brukar vara aktuellt med skilsmässa eller nytt jobb. Det finns det statistik på. Det där med statistik underlättar mina tankar nått oerhört mycket. Återigen är jag inte ensam. I år känns den av lite mer bara. Förmodligen för att jag hittat på andra dumheter för att döva dessa tankar föregående år. 

Jag har bloggat en del och har mina profiler på sociala medier för er som är mer nyfikna på hur en resa mot spel och alkoholfritt liv kan verka. Har ni frågor eller bara söker tröst, uppmuntran eller perspektiv så är ni välkomna att höra av er. Här i bloggen eller på Instagram, linneasberoendekoll. Jag svarar gärna och börjar sakna mer dialog kring ämnet. Nu tycker jag det känns viktigare att lyssna in hur andra kan ha det.  Tack för att ni läser.