Min kusin upplyste mig om att lyssna till mitt inre väsen. Igår hade jag inte kläm på känslostatus. Jag var här och där och över det blå med känsla av frustration och ångest. Idag förstod jag vad det är som styr mitt inre väsen. Nämligen mitt fertilitets organ. I nästan tio månader har jag analyserat och kartlagt mina känslor. Verktygslådan är sorterad och jag vet hur jag ska bete mig vid olika svall av känsloflöde. Oftast vet jag när det är dags då jag är noga med dokumentation kring området. Ändå så denna månad finner jag mig i ett totalt ingenmansland. Med mina 43 års bestrida landskamper känns det lite tidigt för klimakteriet men jag börjar undra. Idag blev det kanelbullar och glass i stora lass. Hellre det än en turné på Systembolaget.
Jag tog en tur i cyber worlden och hittade peppen där med. Vilken tur vi har varandra där ute bland alla molekyler och allt vad det heter.
Idag var jag ute bland folk. Lite för mycket folk för mitt sinne att hantera. Jag drog slutsatsen av att jag bor bra på landet med de få invånare i samhället där jag hänger. Jag kom även till att tänka på platser. Hur vi finner oss olika bekväma på olika platser. På min semester har jag inte gjort mycket och tur är väl det, annars hade jag behövt semester från semestern. Min trygga plats är på mitt arbete. Jag längtar tillbaka till platsen där jag är mitt jag. Det är som jag beskrivit platsen jag anpassat för mitt sanna jag. Inte konstigt egentligen då vi spenderar mer tid på arbetet än fritid. Jag har helgen kvar sedan ska jag vara i mål. Första semestern på tio år som jag inte spenderat med alkohol i ohälsosamma mängder.
Tillbaka till vardagen på måndag med nya krafter och nya tag. Tillbaka till min gnista i livet för att få uppfylla syfte som människa. Jösses! kan ju tro jag arbetar med en upprätthållande agenda för att hindra jordens undergång. Men det gör jag ju på sätt vis. Jag är undersköterska!!
Lägg till kommentar
Kommentarer