Nedräkning

Om en vecka ska jag ha semester. I fyra veckor ska jag vara ledig. Det blir första gången på många år jag ska ha semester utan aktivt missbruk. Jag är laddad och förberedd. Vårdcentralen är inbokad flertalet tillfällen för mina rutinmässiga besök med alkomätare och antabus. Dessa besök har glesats ut men under semestern har jag bokat fler besök i förebyggande syfte. Jag fortsätter med min Naltroxen för alkohol och spel förebyggande åtgärder. Campralen mot alkohol suget och Antabus som skrämsel åtgärd för att inte dricka. Dricker jag alkohol under tiden jag medicineras med Antabus är risken stor att jag blir väldigt sjuk. Det är det inte värt. 

I natt vaknade jag med värk i benen som jag brukar. Jag tenderar ha detta som en biverkning av min antidepressiva medicin jag tar. Av den får jag myrkrypningar men i natt var det mer påtagligt. Jag känner mig som en riktig gnällspik nu för tiden. Ont här och ont där. Trötta mig så tråkig jag är. Idag var jag hos fysioterapeuten som planerat för min arm och nacke. Jag passade på och nämna även detta dilemma med mina ben. Jag fick bra hjälp och vet nu vad jag ska göra för övningar. Givetvis har det ju inte enbart med mediciner att göra. Efter att ha gått upp i vikt mycket snabbt under kort tid så är det inte konstigt kroppen säger ifrån. Nu är det ju verkligen nödvändigt att ta tag i detta. Börjar jag bara träna för att bygga styrka och gå ner i vikt kommer jag kunna jobba vidare som undersköterska. Det är ju det jag vill här och nu. I natt dock när jag låg här och jämrade mig passade jag på att googla mina symtom. Tips! Googla aldrig! Kontakta din vårdcentral. Enligt Google var jag dödssjuk och jag såg mitt liv passera i revy. Tänk va mindre oroliga vi var förr när vi inte hade all teknik. Inget internet och inga mobiltelefoner. Den yngre generationen idag tror ju alla födda innan 2000 talet  vi var besläktade med familjen Hedenhös. Jag minns bara att boken om Grottbjörnens folk stod i bokhyllan. Där stod den bra. Det fanns andra böcker jag tyckte var intressanta. När jag växte upp hade vi ett vardagsrum fyllt med böcker. Det ser vi sällan idag. Där fanns mycket. Mest av allt tyckte jag om mammas poesi böcker. Vi hade även en samling med berättelser av HC Andersen. En annan bok hette; Linnéa i målarens trädgård. Den handlade om konstnären Claude Monet. Det var en bok med bilder från hans hem och hans konst. När jag och min syster var små, innan mamma blev sjuk så var vi och beskådade hans konst som turnerade runt. Vi var eld och lågor som fick åka tåg till Göteborg för att gå på Göteborgs konstmuseum. Vi fick smak för det så när utställningen sedan kom till Louisiana i Danmark var vi även där. Då fick vi åka båt och tåg. Det var långt innan Öresundsbron var påtänkt. Än idag älskar jag konst. Jag var i Paris för några år sedan och fick uppleva massa konst och arkitektur. Konsthistoria är ju väldigt intressant och lärorikt.  Återigen har jag funnit mig i gamla intressen från förr. Underbart! 

Jag och pappa åkte till Lund förra året bara för att besöka Lunds domkyrka. I källaren där finns massvis av historia. Som ni vet sedan tidigare älskar jag kyrkor. Jag får ta mig en turné under semestern och besöka dessa platser igen. Inte Paris men de närmre belägna platserna.

På tal om att finna sig i gamla intressen så har jag även börjat lyssna på musik från tonåren. Disco och house var en stor favorit och de gamla dängorna från för är nu remixade för mer modern teknik. Det är härligt att lyssna till. Sedan jag hittade Tiktok så  har jag även funnit musik där. Där är en Dj jag lyssnar på som är otroligt bra på vad han gör samtidigt sprider han så mycket glädje och energi. En annan profil spelar Rap under tiden han sitter och tittar in i kameran och hittar på hyss. Han har keps och ansiktsmask men har så berättande ögon. Först undrade jag vad poängen var med hans live sändningar då han har många följare. Jag insåg snart att det var ju det som var grejen. Inget märkvärdigt helt enkelt. Det där med olika communitys är kul. Det är ju så jag funnit min väg till nykterhet och spel frihet.  Att hitta det online istället för i fysisk mening. Grupperna blir större och mer globala och ju fler vi är desto bättre känns det. Inte att vi är så många med beroende genen men att jag inte känner mig ensam i det stora hela. Al ära till alla föreningar med sina sammankomster men det bra att det finns alternativ för alla sorters människor. Jag trivs bättre i min kammare med världen i datorn än ett möte med ett antal personer. Jag kan själv välja om jag vill synas eller ej. Tacka World Wide Webb för detta. Det var bättre förr men inte riktigt allt.