Positiv och levnadsglad.

Regn tunga skyar ligger över landskapet jag befinner mig i med två soliga dagar till historien. Idag började jag längta efter snön. Det händer inte ofta. Snö är praktiskt olämpligt men ack så vackert. 

Med dagar som gått har det varit utbildning på schemat. Förflyttningsteknik. I två dagar skulle vi sysselsätta oss med detta och jag undrade hur det kunde fylla två heldagar. Det gick! Vi hade behövt mer. 

På kursen träffade jag ansikten från förr. I Ulricehamn har jag levt stora delar av mitt liv och haft sociala arbeten med ansiktet ut åt till och från. 

Kursen började med förväntningar. Jag redogjorde mina förväntningar. Skonsamma förflyttningar för medborgare och mig själv därför att jag har dubbelsidig höft artros. Jag deklarerade detta direkt så ingen skulle behöva fråga. En deltagare som jag arbetat och delat andra sammanhang med förut var även där och under dagarna som gick frågade denna hur jag skulle göra med mitt tillstånd. Jag fick förklarat att det finns många råd online samt att jag skulle ta kontakt med läkare inom kort. Jag beklagade mig inte jag bara konstaterade med ett glatt skratt som avslutning av meningarna. Det är som det är fick jag förmedlat i samma andetag. Personen i fråga konstaterar: Du är så positiv och levnadsglad så det kommer du fixa. Tack för dessa ord! Mitt tillstånd har inte kommit på tal för att jag beklagar mig. Det har kommit på tal för att folk frågar. Folk frågar då jag går konstigt. Jag har blivit van. Egentligen sorgligt hur vi ska vänja oss vid smärta för att vi som vårdar andra inte hinner ta hand om oss själva då vi är upptagna med att ta hand om andra. 

När jag kommer hem från mitt arbete är jag så mentalt dränerad. Med min flytt tillkom många fördelar. Jag har mina barn omkring mig så jag ges mindre utrymme att sitta av min tid genom livet då dessa efterfrågar mitt sällskap. Jag har dessutom fått kontakt med en vän från förr som gärna umgås med mig. I helgen blev det roadtrip. Det var härligt! Jag älskar naturen och de fina solnedgångar från mina fönster. 

Artros och restless legs är ingen bra kombination. Så nätterna blir kluriga. Kost, motion, sömn och stabilitet i detta kommer göra underverk men vägen dit är klurig. Dålig ekonomi bidrar inte till sunda kostvanor, dock med mitt ljuvliga kök så underlättar det något. Jag trivs! Jag klagar i bloggen och kämpar på till vardags. 

För er som undrar. Jag ska gå till doktorn! När är frågan. Jag har snart landat då tar jag tag i det. Snart!