I drömmarnas värld.

De sista två nätterna har jag drömt om att dricka öl. I drömmen dricker jag en öl under lugna omständigheter i trevligt sällskap. I den ena drömmen fanns en kusin med som dock är bortgången sen länge. Den kusinen träffade jag kanske två eller tre gånger i livet. När jag drömt om alkohol innan så har jag blivit full att när jag vaknat känt sån ångest för jag upplevt det så verkligt. De senaste gångerna jag drömt om alkohol har det varit lugnt och beskedligt att jag vaknat utan oro. Det är nu jag ska erkänna att tankarna kring ett glas vin eller öl skulle inte skada väl? 

När jag var nitton och bodde i Wales, Storbritannien var det inget konstigt att gå till puben och dricka ett glas. Det var som att gå till affären. På hemmaplan gillade jag och sitta med familjen på en sportbar för att se hockey eller fotboll. I hockey rinken föredrar jag grön och vitklädda spelare med sin hemarena i Ängelholm. Fotboll får det gärna vara landskamp för Sveriges del eller engelska ligan. Jag föredrar hockey, det är inte så mycket gnäll där. De blir arga på varandra och slåss sedan blir någon satt i skamvrån. Sen är spelet igång igen. Fotboll tar sån tid. 90 minuter för att jaga en boll med lite paus emellan dessutom en massa extra tid för all tid de drällt med att klaga på domaren eller hur någon slagit sig.  

Givetvis tänker jag inte prova med en öl eller ett glas vin. Inget annat med alkoholhalt för den delen heller. Jag håller mig till vatten och Pepsi max. 

Förr föredrog jag och dricka vin. Det slog till bättre än öl. Nu dricker jag inte ens de alkoholfria alternativen. Det provade jag nån gång när återfallet blev ett faktum. Nu har det gått så lång tid så återfall nu vore bara korkat. Dock kan de uppstå händelser så det skulle kunna inträffa. Men jag tror jag har en väl utvecklad krisplan. 

En annan sak jag funderat på. Hur träffar man folk nu för tiden? Jag har förstått att ingen kommer och ringer på dörren utan att jag bjudit in någon. Folk verkar rädda för att bjuda med mig ut då de är rädda för att jag ska återfalla i dåliga dryckesvanor. Jag saknar ute livet en aning. Jag kan spela pajas och dansa loss utan alkohol. 

För övrigt hanterar jag toalett bestyr med bättre smidighet. Tio kilo lättare på vågen gör en nästan till akrobat om det inte varit  för klimakterielängtan. Jag refererar till den rubriken för bättre förståelse av akrobatik och klimakterielängtan. 

Det var inte mycket jag hade av läsning att erbjuda. Klockan ringer snart. Jag får se om John Blund behagar dyka upp. Vi verkar ha delade meningar om arbetsmoral.