Hoppsan!

Publicerad den 7 juli 2025 kl. 22:08

Första dagen efter semestern är avklarad. Dock inte helt felfritt. Jag fick ett brutalt uppvaknande när min kollega ringde och väckte mig klockan 7.05. Den manuella väckarklockan har semester en vecka till och jag har idag bevisat för min omgivning att denna människa med dess funktioner är nödvändigt för min överlevnad. Inte bara för väcknings uppdrag men även som med människa och vän. Kollegan som ringde i morse tyckte jag var ovanlig pigg när jag kom till jobbet. Det är ju inte så konstigt svarade jag. Jag fick ju sova två timmar extra. Dagen rullade på bra och jag är laddad. Innan semestern var jag trött på allt och alla. När jag går och retar mig på disk och små trams då är det läge för ledighet. Idag skrattade jag gott när jag gick och samlade in disk som kollegorna "glömt" ta med till diskmaskinen. Det är nästan som att jobba på all inklusive hotell.  Det är som det är. Detta disk dilemma är inte bara på min arbetsplats. Det finns överallt. När det är riktigt stökigt är det extra roligt att greja. Det märks resultat och jag känner mig super nöjd över min prestation. Vem äger problemet om jag retar mig på en massa disk? Det är ju faktiskt jag. Jag är inte tvingad och plocka efter andra, jag gör det för jag tycker om att pyssla om mina medmänniskor. 

Jag kände mig glatt välkommen av medborgarna. Det var riktigt roligt att bli boostad med så mycket glädje och tacksamhet. 

Imorgon är en ny dag. Jag har säkerställt att väckarklockan fungerar. Den är inställd på två alarm med evig snooze funktion. En vän till mig kommer höra av sig och mina kollegor ska höra av sig i god tid innan mitt pass börjar. Vilken tur jag har som är så omtyckt. Det hade varit förargligt om de inte ville assistera till min morgon rutin genom att lämna mig till mitt öde. Trots allt fyller jag en funktion och de trivs med mitt sällskap. Till helheten av lärdom och hälsa bör jag nog fundera över vad det är som gör att jag sover så oroligt om nätterna att jag sover så gott när klockan ringer. Mina ben hade jag helst placerat bredvid sängen nattetid då de tenderar vara rastlösa om nätterna. En kombination av krypningar och kramp. Som sagt det är som det är. Men det behöver det ju inte vara. Hade jag bara ätit mindre och rört på mig mer så hade kroppen tappat några kilo fett och det hade ju bidragit bättre status rent kroppsligt. Men det är ju måndag! Det är ju den dagen i veckan som är bäst att börja med nya vanor och rutiner. Rätt onödigt att vänta tills nästa måndag....Ja, vi får väl se. Beroende hjärnan jobbar på hög varv med fullt fokus på fortsatt nykterhet. De byggde inte Rom på en dag varför ska då jag förändra livet över en natt. Den kom som en dålig ursäkt. Skämt åsido. Det är bara jag som kan skapa förändring. Motivation är en viktig ingrediens. Dock bristvara på den nu för tiden.

Lägg till kommentar

Kommentarer

Det finns inga kommentarer än.

Skapa din egen webbplats med Webador