Dammsugarens makt!

Igår blev en sån dag jag egentligen skulle varit kvar i sängen. Det går inte när plikten kallar. Hur jag än gjorde så kändes det som hål i händerna. Plikten funkade bra men besöket till affären blev ett minne blott. Jag står vid lös godiset och ska ha lite godis. Duktig som jag så tar jag en liten påse. Jag börjar plocka, tappar lite. Lite diskret försöker jag sopa bort det med foten det som landade på golvet. Händelsen går i repris ytterligare två gånger. När jag sedan plockat mina Polly känner jag mig nöjd. Då slår påsen en piruett vänder sig med öppningen neråt och allt godis åker ut. Då tappade jag det. Irritationen blev en kamp av dess like för att inte låta över hela affären och jag slänger påsen på hyllan, håvar iväg sleven och tar en färdig blandad och väl försluten godis påse vid nästa hylla. Framme vid kassan inser jag till min stora förbannelse att mitt snus är slut. Känslan av att hela världen snurrade i motsats riktning blev ett faktum. Det blev annat snus. Möjligen hade ödets makt ett finger med till händelsen. 

Till kvällens början var det allmän utdelning av det goda bakverket som dyrkas högaktningsfullt. Den fantastiska dammsugaren. Dagar som dessa när sötsuget är på max och mina hormoner tror det är en ping pong match de levererar i min kropp är detta högst tacksamt. Snart är matchen med mina hormoner till fertilitet organet förbi, då kan jag börja äta min havregrynsgröt igen. 

Lycka var total när jag fick lite blomster av en medborgare. Vi får inte ta emot något av medborgarna men när personen i fråga säger att hen handlat en blomma just till mig blir jag överväldigad av tacksamhet. Det var ingen dyr orkidé utan en enkel blomma med lök. Den är ner stoppad i en kruka och fyller mitt vardagsrumsbord med sin prakt. Det enda bord jag har plats med i min vrå. Litet och kompakt med två klaffar att fälla upp vid behov. Där är även monterat på fyra hjul så jag kan flytta det lätt vid behov såsom vid dammsugning. Bordet för övrigt är en uppfinning av min far. Han är händig. Behöver han nått ser han först om han har material för att bygga nått. Detta bord är en kreation av honom. 

Min familj har alltid retat mig för min dammsugning. För många år sedan skulle min pappa och syster hjälpa mig att flytta ut en möbel. De bar och jag förväntades hålla dörrar. När de passerat ytterdörren smällde jag igen den och började dammsuga där möbeln stått. Kvar står de i trapphuset och väntar på att jag ska hålla nästa dörr. Det hade jag inte en tanke på, mitt fokus var dammråttorna där möbeln stått. Denna historia har berättats för mig många gånger. Det skrattar vi åt än idag. Tänk så olika vi prioriterar. 

Dammsugaren och jag har nått speciellt. Den ställer alltid upp. Frånsett den gång när den dåvarande dammsugaren gick i pension. Livet utan dammsugare blev inte detsamma som livet med en trogen vapendragare av sin rang. Det var lagom till min födelsedag som denna skickliga tango dansare skulle släcka ner. Min syster ringer en dag och säger att jag väntas paket med posten. Vad är det? Frågar jag. Det får du se när du ska hämta det. Jag hade inte en susning om vad det kunde vara. När paketet anländer går det fort till affären för att hämta paketet. En dammsugare! En röd fin tango dansare! Nästa dag kom nytt paket. Vad kan detta vara? Dammsugarpåsar! Denna vapendragare är fortfarande i tjänst. Fortfarande lika fin och pålitlig.