Under jorden.

Här fick jag inte förmedlat så mycket på en veckas tid. Lite som att gå under jorden. Här har avhandlats julfilmer, föreningsarbete och fokus på vardagen.

Dålig ekonomi bidrar till kreativitet. Havregrynsgröt står på menyn och frukosten på jobbet har utnyttjats. I längden bara positivt egentligen. Vågen visar siffror neråt i lagom fart.  

Igår surfade jag runt på bygden kring pensionärerna och tänker att min tid kommer. Då kom jag på hur min tid dessutom varit. Miljon vinsten för snart tio år sedan gjorde livet obekymrat en tid. Min tid är även nu. Jag lär mig mycket mer om tacksamhet till vad jag har omkring mig. 

Igår fick jag lite lucka på schemat och fick mer tid till en pensionär som behövde det. Det gavs tid för många leenden och skratt. Min kollega hade påbörjat arbetet till morgon besöket så jag tog över stafettpinnen och förgyllde resten av dagen. Behovet fanns även till hushållssysslor. Om inget ändras under dagen har jag återkommande besök för att sätta pricken över i-et. 

För ett år sedan gavs jag två par skor av en kollega som beställt fel. Ett par mint gröna och ett par rosa. De mint gröna är utslitna så de rosa har tagit över mina fram marscher. Tänk vad ett par rosa skor kan bidra till så mycket. Jag känner mig extra glad med mina färgklickar på markplan. 

Min dotter fixade mitt hår för rätt länge sedan och nu börjar folk fråga om jag varit hos frissan nyligen. Jag fick ljusa slingor i håret då men nu har mina grå nyanser börjat växa fram så nu med det blonda blir det lite mer färg. Det känns fint. Till sommaren gör min dotter sitt gesäll prov så då blir det lite mörkare igen. Tänk vad en får utstå som morsa till en framgångsrik dotter. 

Jag tänker mycket på alkohol. En kväll kom jag till och tänka på min bristande livsglädje med. Det som är positivt utan missbruket i aktion är det faktum till eftertanke. Förr blev allt efter impuls. Jag hinner fundera ett varv extra och tänker mycket på mina nära och kära. Mitt arbete fram allt. Deras oro när min telefon är avstängd att de någon gång fått ringa min far för att få tag på mig. Den gången det behövdes låg jag utslagen hemma efter alkohol och tablett intag. Jag var blåslagen i ansiktet med sönderslagna tänder. Den tiden får vara förbi. Jag vill inte dit igen. Det räcker trots allt med ett glas sedan är det förmodligen igång igen. Det blir ju aldrig ett glas som ni många vet. 

Dags och kicka igång dagen. Sova har jag gjort trots ben  som värker. Benen verkar vara ett dilemma i skov. Det kommer och går. Höften som inte arbetar med kroppen utan tenderar att vrida sig i sömnen att jag vaknar med kramp. 

Men vet ni vad? Det kunde varit värre.

Simma lugt!